Extended

Premiär 21-22 oktober 2017

What´s left behind

Repertoir

Going Astray

Repertoir

Tremolo

Repertoir

Out of reach

Repertoir

Meeting you

Repertoir

Before I Change My Mind

Repertoir

What’s left behind

Föreställning 2-3 dec på Skeppsholmsstudion!

På bild: Katarina Eriksson, Åsa Lundvik Gustafson.
Foto: Håkan Jelk

Helena Franzéns senaste dansverk What´s left behind är som ett avvägt koncentrat av hennes koreografi, rentav ett miniretrospektiv”.
Thomas Olsson, SVD

Om det är någon koreograf som lyckas skapa ett tillstånd eller rättare sagt en omisskännlig stämning i sina verk som hon gärna återvänder till, så är det Franzén.”
ett stillsamt utforskande, ett verk vars intellektuella efterklang är tydlig och stark
Västernorrlands Kuriren

Ett väl sammanhållet verk där de sex dansarnas skicklighet och uttrycksfullhet blir något att minnas långt efter att applåderna klingat av”.
Folkbladet

Förställningen ges
2 dec kl 18.00
3 dec kl 16.00

Fri entré

Plats: Slupskjulsvägen 30

Läs mer om föreställningen här!

 


Extended vilka minnen lämnar dansen?

Ett nytt solo av och med koreografen Helena Franzén

Franzén djup dyker i det solistiska arbetet med verket Extended Denna gång är det hon själv som dansar, ”det är nu eller aldrig”… som hon själv uttrycker det. Hon fortsätter sitt utforskande kring idéer som rör tid, sinnesförnimmelser och det mänskliga minnet. Är det möjligt att återerövra och hävda sin äganderätt till ett fysiskt minne?

Extended är ett retrospektivt solo där minnen från dåtid och nutid blandas samman och tolkas om. Rörelsefragment dyker upp och gör sig påminda, spår som kommit på avvägar tar plats på nytt och skapar nya fysiska sensationer. Även musiken har en tillbakablickande ingång. Remixar och covers uppstår genom Jukka Rintamäkis olika syntar, tramporgel och cello.

Tillsammans med Håkan Jelks projektioner och kompositören Jukka Rintamäkis melankoliska ljudlandskap, skapas olika meditativa tillstånd, där människa, koreografi och natur existerar på samma villkor.

Solot Extended består av ett rum i rummet, en mobilscen konstruerad som en tresidig box av trä, där Helena dansar inramad av Håkan Jelks projektioner. Projektioner som speglar utsatta, karga landskap, fragment från Franzèns och Jelks resor till Island och Färöarna. Här samspelar teknikens artificiella värd med den mänskliga kroppen och det som hör naturen till.

Verket Extended ger betraktaren möjlighet att närma sig dansen, vässa sina sinnen och fysiskt uppleva de olika delikata skiften och stämningar som byggs upp av musik och bild.

Extended är en hyllning till kroppens egen intelligens, ett erbjudande om en mental hållplats långt från allt brus.

..” att jag i frihet rör vid ordlösa hemligheter”..
Ingmar Bergman om filmen ”Persona”

Visning:
21-22 oktober på Köttinspektionen i Uppsala
27-28 oktober på Studio Mossutställningar i Stockholm

Koreografi och dans: Helena Franzén
Musik: Jukka Rintamäki
Kostym: Helena Franzen/ Skrädderikompaniet LiLaRo
Scenografi: Håkan Jelk
Projektioner och foto: Håkan Jelk

Going Astray

Going Astray – Koreografi: Helena Franzén. Dansare: Johan Forsberg, Isac Hellman, Ville Oinonen. Musiker: Ljubica Sekulic, Anton Svanberg. Foto: Håkan Jelk.

12-13 maj kl 19.00 Danscentrum Stockholm
16 maj kl 19.00 TANSSIVIRTAA TAMPEREELLA -nykytanssifestivaali

Helena Franzéns nya verk Going Astray fokuserar på frågor kring fysisk orientering. Om vår förmåga att orientera oss i rummet och i tiden. Förmågan till kroppslig orientering är en del av vår mentala anpassning till omgivningen. Vilken är din fysiska identitet och vad är det du uttrycker med din kropp?

I Going Astray prövar och utmanar de tre manliga dansarna varandras olika styrkor genom ögonkontakt och beröring. I Anton Sjöstrands ljussättning har mörkret en stor betydelse och publiken utmanas att uppfatta och uppleva dansen på andra sätt än enbart genom blicken. Situationer av rumslig osäkerhet och vilsenhet uppstår. Sista biten kan ingen leda oss. Ögat luras och andra sinnen tar vid.

Jukka Rintamäki, kompositör, har sedan tio år tillbaka samarbetat med Helena och specialskriver även denna gång musik till hennes nya verk. Nu får han sällskap på scenen av två musiker som spelar tuba och harpa vilket skapar ett alldeles eget sound för Going Astray.

Koreograf: Helena Franzén
Dansare: Johan Forsberg, Isac Hellman, Ville Oinonen
Musik: Jukka Rintamäki
Musiker: Jukka Rintamäki, Ljubica Sekulic, Anton Svanberg
Kostym: Helena Franzén
Ljus: Anton Sjöstrand/Lumination
Video/foto: Håkan Jelk
Föreställningen är ca 50 min


What’s left behind

What’s left behind – Koreografi: Helena Franzén
Dansare: Katarina Eriksson, David Norsworthy, Patricia Saliba, Joel Fritzon, Elizaveta Penkova, Åsa Lundvik Gustafson, Elizaveta Penkova. Foto: Håkan Jelk

Helena Franzéns senaste dansverk What´s left behind är som ett avvägt koncentrat av hennes koreografi, rentav ett miniretrospektiv”.
Om det är någon koreograf som lyckas skapa ett tillstånd eller rättare sagt en omisskännlig stämning i sina verk som hon gärna återvänder till, så är det Franzén.”
ett stillsamt utforskande, ett verk vars intellektuella efterklang är tydlig och stark
Västernorrlands Kuriren

Ett väl sammanhållet verk där de sex dansarnas skicklighet och uttrycksfullhet blir något att minnas långt efter att applåderna klingat av”.
Folkbladet

Urpremiär 23-24 mars 2017, NorrlandsOperan Umeå
29-31 mars, Dieselverkstaden Nacka

Öppet samtal 30 mars efter föreställningen på Dieselverkstaden, mellan koreografen Helena Franzén, dansaren Katarina Eriksson och psykolog och psykoanalytiker Eva Löwstedt.
Med utgångspunkt från Siri Hustvedts essäer Leva, Tänka ,Titta.delar de med sig av sina tankar kring minnet.

Att minnas det som aldrig hänt

Kanske är våra minnen ett slags tidsmaskiner som markerar vår dödlighet, ett slags fönster till ett tidigare liv, eller livet i framtiden. Vår tid är besatt av hågkomst, att samla in och dokumentera oss själva. Vi gör allt för att säkra vår egen existens. Våra subjektiva minnen är under ständig omtolkning och redigeras hela tiden. Vad blir då kvar av de minneskapslar vi alla bär omkring på?

Kan vi likställa vår förmåga att minnas med vår förmåga att glömma som samma slags överlevnadsmekanismer? Dansen uppstår och försvinner lika hastigt i nästa ögonblick, vad finns kvar? Fenomenet kan liknas vid det mänskliga minnet som på samma sätt utgörs av ett nu som ständigt omstruktureras och redigeras om.

Helena Franzén fortsätter sitt sökande runt existentiella teman om människans förhållningssätt till sin egen utmätta tid. Efter att ha läst ”Leva, Tänka, Titta” av Siri Hustvedt uppstod många frågor kring människans förmåga att minnas. Hur och varför minns vi? Vad väljer vi att minnas och vad blir kvar när vi lämnar jorden? Vad är det att ha ett kroppsminne? Kan vi minnas det som ännu inte har hänt?

De sex dansarna uttolkar Franzéns utmejslade rörelsespråk i en hudnära föreställning där resonas och rytm ställs i fokus, ett alldeles speciellt fysiskt landskap växer fram. Publiken träder in ett slags gränsland där skiljelinjen mellan det som är innanför och utanför, helhet och del, jag och inte jag, förändras hela tiden.

Jukka Rintamäki skapar återigen musiken, denna gång består instrumenteringen av en analog synth, trummor och ekon. I Musiken blir ekot, upprepningar och förvanskningar av musikfraser ett genomgående tema. Musiken finns kvar ett tag, för att sedan långsamt klinga ut och försvinna – What’s left behind…

Tillsammans med Markus Granqvists ljusdesign och Håkan Jelks videoprojektioner, byggs suggestiva stämningar upp som kan vara tvetydiga, drömska och glidande.

Koreografi: Helena Franzén
Dansare: Katarina Eriksson, Joel Fritzon, Åsa Lundvik Gustavson, David Norsworthy, Elizaveta Penkova, Patricia Saliba.
Musik: Jukka Rintamäki. Musiker Daniel Hedin trombon, NorrlandsOperans Symfoniorkester
Ljusdesign: Markus Granqvist
Kostym: Helena Franzén
Videoprojektioner: Håkan Jelk
Producent: Lena Uhlander


Black Island 

Torshamn Film Festival 2017
Visning på festivalen 18 februari kl 17.00

black-island


Our Three Voices

31572825296_73ab1f1d0d_k

Janis Brenner, Helena Franzén och David Norsworthy. Foto Håkan Jelk

Helena Franzén, David Norsworthy, Janis Brenner

13-14 december på Dansmuseet Stockholm

Under två tillfällen i december bjuder koreograf Helena Franzén in NewYork-baserade koreografen Janis Brenner och dansaren David Norsworthy till Dansmuseet. Our Three Voices är en fortsättning på Our Voices som spelades på Danscentrum i Stockholm 2014. Janis Brenner presenterar Meredith Monks historiska verk Songs From The Hill och dansar solot Why. David Norswothy visar sitt egna solo You/You och Helena Franzén dansar sitt solo Tremolo. Helena skapar även nya solot What’s left behind för David Norsworthy. Föreställningen avslutas med ett gemensamt verk som bygger på improvisation med rörelse och röst.

”Our Three Voices samspelar dans och musik på ett imponerande sätt”.
”Lekfullt livsbejakande”.
”Helena Franzén har förmågan att alltid uppträda med en ojämförligt intensiv närvaro”
”Tremolo bär Franzéns karakteristiska kattlika signatur och förlitar sig som så alltid på åskådarens egna förmåga att avkänna sin egen, medfödda fysiska intelligens”.
Örjan Abrahmsson, Dagens Nyheter
Läs hela recension här!

”Tre röster, tre solon, tre generationer som flätar sig samman till en poetisk enhet av rörelse i tid och rum.”
”Tremolo är en golvnära liksom djurisk instinktiv och detaljrik utforskning av ett begränsat röresleregister”
Anna Ångström, Svenska Dagbladet.
Läs hela recensionen här!

Spelas:
Tis 13 dec kl 12.30
Ons 14 dec kl 18.00

www.dansmuseet.se


TAMMI

– Ny dansfilm av Helena Franzen och Håkan Jelk under konstruktion. Preview på Time club, produced by Central Finland Regional Dance Center i Tammerfors 12 november 2016.
Premiär på Dance Current Festival i Tammerfors i maj 2017.

tammi-screenshot-preview2


 

Kom till Gröna Lund 15 september!

Helena Franzén dansar på Anna Ternheims spelning på Gröna Lund den 15 september kl 19.30.


Meeting You on tour!

La Mama Moves Festival NYC 28-29 maj 2016
Dancenet Sweden Sept 28 – Oct 8 2016

Meeting you” revolves around the theme of friendship and togetherness. What causes and creates friendships? What kind of attraction touches and affects us, and how does it remain with us? Long time friends Ori Flomin and Helena Franzen collaborate as Choreographers and performers as they question these ideas.

Choreography and performance by Helena Franzen and Ori Flomin
Music by Jukka Rintamäki
Video and photography by Håkan Jelk
Costumes by Agnieszka Dlugoszewska

www.lamama.org
www.dansnatsverige.se

 

black-island

Black Island

Official premiere at Tampere Dance Current -Contemporary Dance Festival 2016.
Saturday 21.5. at 5.30 pm

The choreographer and dancer Helena Franzén and photographer Håkan Jelk has an ongoing collaboration since 2011. In their work they investigate how to capture the dance into photography and film. In all their projects they are searching for a personal way to approach time and space.

Black Island is the second part in Helena´s and Håkan´s Island project. All their projects are site specific and have been made in places like Island, Faroe Islands, Piteå, Gnesta, Stockholm and New York. Black Island will have the official premiere at Tampere Dance Current -Contemporary Dance Festival 2016.

Choreography and dance: Helena Franzén
Camera and editing: Håkan Jelk
Music: Matthew Bourne
Duration: 23:30 minutes

Go top