Undantag
I verket Undantag sätts nya spelregler upp, negationerna får styra och sättas i system. Tankens omvägar, fascinationen för oregelbundenhet och tillfälliga avvikelser och speciella fysiska restriktioner banar väg för nya koreografiska val. Undantagen kan handla om metoder och tillvägagångssätt i beslutsfattandet, som att undvika att se varandra, att undvika att att dansa med hela sin längd eller att undvika ett jämnt rörelseflöde. I arbetet med koreografin har tankarna uppehållits vid fenomenet undantagstillstånd- tillfälliga speciella bestämmelser för att upprätthålla en viss ordning.
De tre dansarna förhåller sig till en lång korridor på ca åttio meter direkt till vänster vid entrén av Moderna muséet och samma koreografi dansas vid tre tillfällen. Dansarna förhåller sig till rummet och inte till konstverken. I början av stycket skymtas dansarna liksom en hägring i horisonten. Halvlek in i stycket syns de mer som individuella kroppar för att till sist befinna sig tätt inpå publiken och minsta ögonrörelse blir tydlig.. Publiken ges möjlighet att se koreografin vid tre tillfällen, att skärpa blicken, att se dansen på ett nytt sätt, vilket inte hör till vanligheten i nutida dans, som i sig också blir ett slags undantag.
Urpremiär Moderna Museet 12 april 2011
Koreografi: Helena Franzén
Dans: Katarina Eriksson, Helena Franzén, Moa Westerlund
Music: Jukka Rintamäki
Föreställningslängd: ca 15 min
Foto: Håkan Jelk