TRIA - solo

Tria solo är en föreställning som bjuder in unga åskådare att utforska kroppens språk och dess förmåga att kommunicera bortom orden. Genom dans, musik och visuella element får publiken uppleva en djupdykning i kroppens uttryck, tidens förlopp och rummet som medskapare av konstverket.

Tria solo har sedan uruppförandet presenterats på olika dansfestivaler i Tammerfors/Finland, Tokyo/Japan och på Skeppsholmsstudion i Stockholm.

Föreställningen tar avstamp i frågor som: Vad händer där språket tar slut? Hur kan vi förstå varandra genom kroppens rörelser? Är vi hemlösa eller hemma i våra kroppar? Med precision och detaljskärpa gestaltar dansen dessa frågor och skapar en upplevelse som både berör och utmanar.

Tid, minne och rumsligheter är centrala teman i föreställningen. Ofta finns där en grundton av melankoli, men också en sprödhet och explosivitet. Dansen ger plats åt det lilla, det som annars kan uppfattas som obetydligt, och bjuder in till en värld där det exakta och det detaljerade kräver hängivenhet. Rummet blir inte bara en fysisk plats utan en aktiv medspelare. Helena Franzén låter luften i rummet passera och ge resonans i kroppen – kroppen blir ett rum, och rummet en del av kroppen. Genom ett slags andningsutbyte mellan dansaren och rummet frammanas en mångfald av sensoriska upplevelser. Dansen verkar följa en egen logik, där varje rörelse är både fullständig och öppen för tolkning. Föreställningen väcker frågor om vem vi är när språket inte längre bär oss, och ger en djupare förståelse för kroppens betydelse som bärare av minnen, tid och rum.

Musiken i Tria solo är skapad av Jukka Rintamäki och utgör ett organiskt samspel mellan gitarr och stråkar . Denna ljudbild förstärker dansens intimitet och bjuder in publiken till en djupare upplevelse av föreställningens känslomässiga och rumsliga dimensioner. Det gemensamma arbetet präglas av en tydlig vision och ett nära samspel mellan koreografi och musik. Dynamiken, förloppen och dramaturgin i föreställningarna formas i en dialog där musik och dans får växa fram sida vid sida.

I Tria solo är projektionerna av Håkan Jelk en integrerad del av föreställningens tematiska struktur. I ett scenrum som andas med dansen skapar projektionerna en dialog mellan det som är synligt och det som är förnimbart, och frammanar ett möte mellan kroppens rörelser och dess abstrakta ekon.

En helafton som tillägnas dansen och upplevelsen av rörelsens detaljrikedom!

Recension GöteborgsPosten, Liz Hellström Sveningson, 2 mars 2025:
Koreografen Helena Franzén har i decennier skapat dans med skärpa. Här gör hon själv sitt ”Tria solo” med musik av Jukka Rintamäki. De båda är en väl inarbetad skaparduo och Håkan Jelks projektioner lägger ännu ett element till helheten. Ur mörker, där de bara underarmarna syns och leder rörelserna, stillsamt och nära kroppen, öppnar Franzén rummet genom att låta dansen expandera. Hon är en helgjuten rörelsekonstnär, så påtagligt mitt i sin koreografi med alla dess tydliga linjer och exakta detaljer.

Koreografi & dans Helena Franzén
Musik Jukka Rintamäki
Scenbild och ljus Håkan Jelk

28 feb & 1 mars 2025
Atalante Göteborg

22 november 2024
Skeppsholmsstudion, Stockholm
Kl 19.00. Fri Entré
Boka biljett: helena.franzen.magma@gmail.com

18 juni 2024
SHARP, International Dance and Theatre festival, Theater X i Tokyo

Premiär 12 december 2021
Tampere Dance Current Contemporary Dance Festival